Det är väldigt många som skriver till mig och undrar hur gammal min kära Danne är.
*
Men jag ställer frågan tillbaka, varför är ålder så intressant? Är det bara för att man ska ha något att berätta för sina vänner.
-Vet du vad? Jag läste en blogg om en tjej som är tillsammans med en snubbe som är si och så mycket äldre än henne.
För så reagerar många. På vilken stor ålderskillnad det är mellan oss. Men jag är lycklig med Daniel och det hade jag varit även om han var 15 år yngre. Nu råkade det bara vara så att jag träffade denna man under sådana omständigheter som gjorde att jag inte hade en tanke på att jag skulle kunna utveckla känslor för honom. Och så kom de bara när det visade sig att han var en riktig gentleman.
*
Och vad kan bevisa mer att jag har äkta känslor för honom än just ålderkillnaden som jag försvarar då jag/vi får alla dessa påhopp? För ni ska inte tro att vi har det lätt alla gånger. Många har invändningar, även släkt och "vänner". Många vänner har helt tappat respekten för mig när jag plötsligt blev seriös med en äldre man. Vissa kan man förstå då de inte varit på samma nivå som mig över huvud taget. Men jag är glad att så många ändå accepterar mig för mina val med Danne och även med hans barn som jag ska föda. Trots att ni kan tycka att jag blivit lite för vuxen och långrandig så tycker ni ändå om mig för den jag är. Det betyder mycket.
*
Jag kan förstå att det är många som är nyfikna, det skulle jag själv varit också. Och jag vet att om jag gick ut med hans ålder skulle det sprida sig som en löpeld och vips så skulle jag ha dubbelt så många läsare här på bloggen. Men jag vet att det samtidigt skulle kunna innebära en hel drös med kommentarer varje dag som skulle säga allt om hur fel det är osv... Är det värt det? Att ständigt mötas av den kritik som är alltifrån konstruktiv och uppiggande. Som eventuellt skulle få mig att må dåligt, börja tänka att "de kanske har rätt?", vilket skulle kunna få mig att tvivla på relationen trots att jag egentligen inte har en anledning till det? Jag vet inte hur jag skulle reagera på kommentarerna som bara lämnas för att uppröra och förstöra. För det är många som inte tänker efter vad några rader faktiskt kan göra för en person. Likadant som hur mycket det kan betyda när någon tar sig tiden att skriva allt det där fina. Jag kan bli alldeles fylld av glädje för resten av dagen då jag läst någon av era fina och stöttande kommentarer. Fortsätt med dem.
*
Men lugna bara! Det dröjer nog inte länge innan jag berättar ändå.
Men så länge kan ni ju ge er på ett försök att gissa, ni som inte redan vet förstås.
Nyvaken Danneman ♡
